sandrasabina -

Andas, tänk, måste andas.

Det är tungt, svårt, omöjligt.

Så många tankar, dom krockar och virrar runt därinne.

Vad ska jag säga?

Vart ska jag börja?

Kommer hon lyssna?

Jag tror inte det, som vanligt.

Men vad jag är gör, ser hon inte, hon är blind för känslor, mina känslor.

Hon har försvunnit nu.

Jag är säker på det, någon har tagit henne ifrån mig,

slitit sönder henne, stampat på henne och spottat.

Hon finns inte kvar längre.

Det är inte henne jag ser längre i dom där en gång livfulla, energiska och vackra ögonen.

Vart är du!? skriker jag utan en enda rörelse från mina läppar,

inte ett ord kommer ut.

Hon lyssnar ändå inte.

Snälla, vart är du? Kom tillbaka, jag orkar inte utan dig.