sandrasabina

behöver jag säga mer?

tog det lugnt ikväll, tror inte att det är den bästa idén om jag ska vara ärlig..

hade nog behövt komma ut ihelgen, har haft en sån sjukt jobbig vecka, och när jag är

ensam tänker jag bara på det mer ju, inge bra tankar..

ligger och lyssnar på Big Big World med Emilia.

längtar tillbaka till den tiden när den låten spelade ungefär hela dagarna i mitt rum,

och lyssnade jag inte på den låten så sprang jag runt hemma och var lycklig, precis som livet ska vara,

inte ett enda problem, det värsta som kunde hända mig på den tiden var nog ifall jag inte fick gå ut och springa,

bodde jag ganska mycket på landet..

känner mig inte som en big big girl i en big big world längre, känner mig så sjukt liten,

att mina problem är minimala om man jämnför med vissa andras, så skiter i att prata om dom.

kolla, nu ligger jag å tänker på saker som inte är bra egentligen, hade behövt komma ut!

men ibland förstår inte alla det, hur ska dom kunna se det liksom?

man kan inte alltid tro att ens vänner är gud, att dom ska se allt, även fast man ibland hoppas på det.

måste bort härifrån, känns som jag inte har någonting kvar att stanna för, längtar så sjukt tills oktober så jag slipper

den här äckliga byn, skitsnack är vardagsprat och rykten bildas lika fort ofta som man säger hej till någon.

så sjukt hur folk kan vara så falska, och jag ska faktiskt inte säga så mycket, är inte den perfekta tjejen heller om man säger så, har mina stunder, alla gör misstag, jo tack jag vet.

men helt ärligt, finns ingenting att stanna för, skulle bara kännas som en lättnad att få åka nu, orkar inte vänta tills oktober, vill bort nu.

åååh vad livet ska suga ibland..