sandrasabina

jag har tappat bort mig själv.
jag vet inte vem jag är, vet inte vad jag ska säga.
funderar på att göra mig av med allt som fått mig att tappa bort mig själv, fått mig att må dåligt,
göra som alla säger någongång.
något måste ju funka för att jag ska må bra.
som det känns skulle jag kunna stanna i Grekland och börja om igen.
allt känns bättre än att sitta fast här, i den här äckliga byhålan, som är så uttjatad så jag vet inte ens om jag
behöver skriva det.
känns som att jag gör allt för alla andra, känns som att i slutändan är det ingen som lyssnar eller hör på mig ändå, ingen som riktigt bryr sig, och alla behöver väl en sån?
det finns så mycket som inte en enda människa vet om mig, och det gör ont tillslut att inte kunna prata.